Ett ständigt sökande!
Var ska man bo…? Denna ständiga fråga var gång en biljett till NYC är bokad…
Under mitt absolut första besök, tror det var 1990 i februari? Hade åkt över för att besök en brevvän Mahin, från Bangladesh men sedan några år hemmahörande i West Palm Beach, Florida. En av helgerna bjöd han mig upp till NY och vi bodde hos en av hans polare i Queens. De var verkligen som i alla filmer! Med tunnelbanan ”uppe i skyn”! Så cool! Men en bit för långt att åka, bara för att nå Manhattan!
Därefter har jag hållit mig mer centralt.
Först gällde Upper West Side, och ”skrapan” nära Hudson river. Sedan Lower East, Midtown, ja till och med en månad på Upper East…
Till slut blev Chelsea favoriten och ett litet enkelt hotel på 22nd Street. Jo, med betoning på ”litet”! Men alltför ofta redan fullbokat. Fortsatte sökandet och hittade ett alternativ i Chinatown! Perfekt läge, bra priser, stora rum… Men vid 3e besöket började jag ana oråd!
Bara en känsla jag fick, var det verkligen rent…?
Nej, tack! Inte en gång till! Tillbaka på ruta ett…
Även inför detta besök började jag Chelsea och favoriten Colonial House. Fullt, naturligtvis...
Google, google, google…
Hittade då ”Leo House **”, fortfarande i Chelsea! Men en gata upp!
Bland änglar och demoner kan vi säga. Med daglig katolsk mässa 07:00, i eget kapell. Miss, glömde helt att kolla in kapellet! Hade kanske kunnat kryddat upp vistelsen ytterligare!
Enkelt och att det skulle vara slitet visste vi, dusch i korridoren…
Men med egen toalett och grymt härliga sängar för den pengen!
Begärde faktiskt ”street view”! Bara ett riktigt fönster kan vara lyx i NYC! Vi fick en härlig vy över 23rd Street!! Men inget för den känslige, kan jag väl säga! Huvudgata, och NYC låter…! Dygnet om!
Men shit, me like…!
Ganska övertygad om att jag kommer att återvända!
