Visby, rosornas stad...

Första helgen i september, och Visby har gått in på lågsäsong. Anar att det är svårt att få en gränd alldeles för sig själv när det är Stockholmsvecka? Samtidigt frågar jag mig nu efter ett par dagar, var finns alla Gotlänningar?? De som låter som Babben Larsson?
Lovar, du hör mer gotlänska på Drottningatan hemma i stan en lördag, än här i Visby! Har de fortfarande flytt sin stad? För nog finns de väl här under vintern? Kan ju inte vara helt övergivet?
Kommer de fram när alla säsongsarbetare åkt till Åre?
 
Fortfarnde finns det mängder av turister! Men det känns lugnt och härligt tillbakalutat! Lite softat lixom!
Ett stor kryssare har lagt till med tysktalande tyska turister för några timmar. Sedan är det tanter, massor av tanter i sällskap. Syjuntor och väninnor på vift? En lagom utflykt, lagom långt bort? 
Många restauranger har packa ihop. Men vem kunde ana att sommarens skulle komma tillbaka? Behövs knappt en värmare, även om man väljer att sitta ute. Andra kör fortfarande för fullt!
Men visst är det nedräkning! Ligger lite i luften! Men jag gillar det, skarpt! Hittar en riktigt bra fiskerestaurang på Stora Torget.
 
Det blir långa promenader runt de labyrintlika gatorna! Hade ingen aning om att det var så kuperat! Man har en märklig förmåga att gång på gång komma tillbaka till gathörn man just passerat! Avstånden är klart begränade, inser man ganska så snabbt! 
Gör allt de där man borde! Kollar in den fantastiska domkyrkan, botaniska trädgården, Almedalen, Strandpromenaden, ringmuren...!
Men inser alldeles för sent att vi missat både tåg och Spökvandring. Men något måste ju sparas, så man har en bra anledning att få komma tillbaka...!
↑