Havet ger och havet tar...

I går läste jag ut boken, "Människohamn"... Vilken rysare!
Nu vet jag hemligheten, och i dag har havet kommit för att hämta mig.
Å jag har kämpat emot...! ;-)
Jag har smidigt lyckats undvika alla våta överfall. Paraplyet har fått vara mitt skydd!
Jag har hoppat över pussar och undvikit hängrännor!
Även om det höll på att gå illa när jag efter jobbet tog en tur till Sumpan och blev överraskad.
Hade börjat ljusna, och jag trodde att hotet var över. När jag uträttat mitt ärende hade det åter lugnat sig och jag satsade på matinköp vid Fridhemsplan.
Sedan skulle jag bara hem...
Det var då det hände.
När jag hade nog med att få med mig två stora matkassar, ingen chans att även ta skydd under ett skyddande paraply.
Kranarna vreds på för fullt. Som om någon hällde en tunna vatten över mig. En tunna med vatten som inte ville ta slut!! Det bara ökade, och ökade... Vått, vått, vått...
Nu gick det inte längre att hoppa över pussar. Nu vadade jag genom floder.
Trodde ett tag jag skulle spolas av bron! Spolas ner i Karlbergskanalen...
Men lyckades till slut ta mig öven och hem.
Våt in på bara kroppen, men hemma, räddad.
Kommentarer
Trackback
