8 sept -Stockholm – Chicago – Las Vegas
En lång lång dag...
Kan ju inte påstå att jag älskar dessa långflygningar. Spelar egentligen ingen roll om man flyger solo eller har sällskap. Inspirationen är knappast på topp. Man bara räknar ner till landning. Nu var dessutom beskedet att det sannolikt skulle bli en bumpig färd över Atlanten, yes!
Redan på Arlanda sprang jag på en kollega. Väl ombord hittade jag en gammal kollega från banken. Jobbar verkligen i en ankdamm! Förstod att det dessutom var fler på planet med samma slutdestination, denna årliga IT mässa / konferans / utbildning. Framför allt är det konsultfirmorna som skickar deltagare.
Så småningom var det ändå dags för landning på O´Hara. Hade lyckats sova en del. Men inte långa stunder. Hade haft Stieg Larssons, Män som hatar kvinnor, i öronen större delen av turen. Har läst den förut, och då gör det inget om man somnar i från den då och då! ;-) Ny säkerhetskontroll. Bara att hiva vattenflaskan. Inte tillåten. Å så ny väntan. Dryga 2 timmar till Vegasflighten. Men där var det ganska ok att vänta. Bara kolla in alla stilar! Här kan man snacka om att klä ner sig... Kan ju säga att jag inte förvånades nämnvärt härom veckan när bilderna kom på Madonna som reste i morgonrock.
Flygpersonal som alltid springer runt med sina matpåsar! Uppenbarligen äter man inte samma sak som passagerarna. Hur ska man tolka det?? Å så alla som skjutsas runt i rullstolar! Med syrgas, utan syrgas... En jag reagerade på, när de kom rullandes, var en kvinna med sonen på kanske tre år. Sonen rullades i rullstol av en representant från från flygplatsen. Den lilla lilla pojken i en gigantisk rullstol! Den ska ju även passa passagerare på 250 kg! De stannade precis framför mig. Killen som rullade frågade mamman om det kunde ta sig ombord själva eller skulle han stanna? Men mamman lyfte över somen på en stol, så det skulle lösa sig... Bara det att efter en stund knllade både mamman och sonen i väg och inhandlade chips i godiståndet... Ja, ja, man förstår inte alltid allting...
Uppe i luften! Ett riktigt gammalt plan! Sorten som jag tror inte ens utrustats med en flytväst. Behöver man en rekomenderar de att man ska ta med sin stolsdyna. Känns så tryggt!! Bredvid mig har jag pappa och mamma, och barn i knäet. BARN... ÖÖÖÖööööhhhh.... NEJ TACK! Hinner inte mer än upp innan ungen sätter i gång och stor tjuta!! Resan tar 4 timmar! Trots att MP3 spelaren står på max hörs ungen för fullt! Kan säga att jag var på väg upp i atomer! Man är trött till illamående redan utan barn!!
Å så Vegas igen! Äntlligen! Värmen riktigt bäddar in som bomull! Inget CSI substitut, detta är äkta vara. Lika läckert varje gång! Besviken, bara två TV på rummet! Ingen i badrummet! Jo då, det är Strip view! Däremot ingen fungerande nätuppkoppling! Får kolla i morgon.
Måste sova nu!!

