subwaystar

Hemma igen då, efter en behaglig avstickare till Uppsala.
Va' inte helt fel att bara sitta där på balkongen i går em och njuta av rasslet från löven och vindens vinande! Rogivande och dessutom lyxigt att bara bli serverad! :-)

Innan jag åkte hem passade jag på att träffa en god vän för en fika. Hennes son var inte helt med på att vi, två "gamla" tanter skulle gå på café. Sån't gör inte mammor och tanter! Men när han hörde vem mamma skulle träffa kallades jag cool, och det får man väl se som godkänt!!
Det är inte så ofta vi hinner ses längre. Man ska höras, men tiden rullar på. Nu har vi väl försökt att ompröva det där att det ska bli så stort. Typ en hel helg... Det går ju faktiskt att hoppa på tåget och åka över på 40 minuter, å bara för några timmar! Det som dock är skönt, när vi väl ses, är att vi lixom tar vid där vi slutade sist! Gör det hela så skönt!

Vad är det som gör att vissa vänner stannar, och andra som man trott ska finnas för evigt plötsligt bara försvunnit?

Nu rullar tvättmaskinerna för fullt i källaren.
Har en diger lista på "måsten" och "glöm inten" som ska vara avklarad under kvällen och morgondagen. Målet är att vara färdigpackad redan i morgon kväll. 
Har ni hört det förut??